Vilka persikhybrider finns i naturen?

Förädlare har arbetat länge och hårt för att utveckla ovanliga sorter av denna älskade frukt. Att korsa flera grödor är fördelaktigt eftersom deras frukter är vackra och läckra. Växterna är mycket produktiva, självpollinerande och resistenta mot ett antal sjukdomar. Därför strävar många trädgårdsmästare över hela landet efter att odla dem i sina trädgårdar.

Låt oss titta närmare på plommon- och äppelnektariner, såväl som sharafuga och pecherin.

Vissa experter anser att nektariner är en underart av persikapamiljen, medan andra tror att de är en hybrid som kombinerar plommon och persika. Båda versionerna är sanna till viss del. Plommon är en hybrid av persika och plommon. Den resulterande frukten är täckt med ett tunt, slätt och matt skal. Den är rund i formen, och inuti ligger en tät, inte särskilt saftig fruktkött som lätt separerar från kärnan. Denna hybrid, en korsning mellan en persika och ett plommon, skiljer sig från ett äpple i utseende och smak.

Den äppelliknande nektarinen har fått sitt namn eftersom det välbekanta äpplet förädlades i stället för plommonnektariner. Den har ett glansigt, slätt, rosa skal. Denna frukt är mindre än ett plommon och har en avlång form. Kärnan är saftig och mjuk, en behaglig vit eller krämfärg. Den har en karakteristisk söt smak med en antydan till syrlighet.

En annan framgångsrik hybrid av den älskade persikan är Pecherin. Den andra delen av dess namn kommer från nektariner. Denna exotiska frukt är stor i storlek och har saftigt, färgglatt fruktkött.

När man planterar denna gröda i en tomt bör plantorna isoleras, eftersom de inte tål frost så bra.

Frukten med det intressanta namnet "sharafuga" är en kombination av plommon, persika och aprikos. Den är täckt av ett lila skal med en lila nyans. Frukten är rund och frigör mycket saft när den skärs och äts. Smaken är söt och behaglig, och den runda kärnan separeras lätt från fruktköttet.